Mitt märke är bäst tjafs -utökat med status generellt.

[Camilla]

.

[joel f-100]

Varför blir det ofta tjafs om vilket 4x4 märke som är bäst?
Alla 4x4 bilar har faktiskt mer eller mindre fel.
Varför måste man rangordna dem i bäst till sämst.
Är det inte trevligare att säga att den och den bilen är mer lämplig till det och det.

Jag tex har fastnat för pajeros å gillar dem. Kallar min Pajero för budget-LC på skoj.
Men jag är öppen för att prova de flesta fyrkraffsare i skogen, om möjlighet finns.

Jag har stött på Suzukiåkare som ursäktar sina bilar med att "jo men det är ju ingen LC direkt"
Varför säger man ens så?

Eller om nån, gud bevare, kallar något för jeep när det inte är märket JEEP.
Vad spelar det för roll? Så länge du själv vet vad du kör.

Det är som att skilja på olika spaghettisorter och få på pälsen om man kallar allt spaghetti när det minsann heter linguine, tagliatelle, spaghettini och spaghetti.

Det är väl det gemensamma jeepintresset som ska räknas och främjas.
Inte prislappen på bilen?

Bara nyfiken på att höra olika åsikter.
Jag kanske bara haft otur de gånger jag hört märkesjämförelser.

Vad du än sysslar med så blir de så!
För folk har svårt att acceptera brister på sig/lr sina saker:) men vettigt folk vet att allt kan lösas med en drivlina från gm;)hehe

[Camilla]

Men varför blir det så?
Är människan skapt att bara jämföra och konkurrera?
Kämpa i motvind är bättre än att erkänna och lätta på bördan?

Filosofi när den är som bäst.

[macke]

Ja och så kommer det nog alltid att vara.

Bara kolla i ett villaområde, köper nån pool köper en annan större, köper nån en fullutrustad V70 köper den andra en lite finare A4 osv osv.

Men har själv inte märkt av märkestjafs än i a f.

[AlterEgo]

Själv satsar jag på att ha kul med min leksaksbil - det är det viktigaste.

Anledningen till att man håller på det ena eller det andra (oftast egna) märket tror jag är ett bekräftelsebehov. Man har kanske klämt ner en hel del pengar i bilen och då vill man liksom hålla på sitt, man vill ha valt "rätt". Att man utan vidare kan bli frånåkt i skogen av en gammal Suzuki för 10 000 när man själv kör en splitter ny Jeep JK, LandRover Defender eller Hummer kan vara svårt för vissa att ta.

En del tycker det är kul att klättra över stenbumlingar, andra vill sprätta lera, några vill göra skogsvägsutflykter för att dricka te och allt kan rymmas inom den här hobbyn.

Jag har puttrat runt i flera olika bilar de senaste åren, olika märken, olika förmåga, olika på många olika sätt. Ett par olika Jeepar (Jeep-jeepar alltså), TGB13 och Lada Niva på senare år. På åttiotalet åkte jag runt i LandRover och Suzuki. Den bil jag haft roligast med hittils är faktiskt Nivan. Den var knappast någon värsting i skogen men det spelar ingen roll, jag hade jäkligt kul med den och ångrar att jag sålde den.

[OBELIX]

Jo Camilla, sånt här "revirtänkande" finns överallt i alla aktiviteter. Och av någon anledning tycker jag faktiskt att tänket -Mitt åk är bäst- ska väl vara den inställningen som alla har till sina bilar.
I den här hobbyn är det mycket plånboken som styr, men likaväl möjligheterna att kunna skruva och laga sina bilar. Och när alla faktorer är inräknade så blir det olika märken man faller för.

Om alla hade obegränsat med pengar skulle säkert vagnparken se annorlunda ut offroadträffarna.

Varianterna är oändliga- köp en 4x4 med extra allt, eller köp nåt enklare och bygg om själv. Vet inte vilket som blir billigast eller bäst men det är upp till var och en och lista ut.

För min egen del köpte jag en Valp, körde med den och tyckte den var världens bästa terrängbil. Med tiden så hittade jag massor av saker som jag inte var nöjd med och planer på ombyggnad började ta form. Allt slutade med att Valpen såldes och jag skaffade en "donatorvalp" och tog dom delar jag var nöjd med och sen byggde resten själv från grunden. Det blev en hel konstruktionslösningar från många olika bilar som jag gillade och till slut hade jag bilden klar för mej hur den skulle bli. Nackdelen är ju då att jag kan ju inte skylla på bilen om den sen inte funkar som jag vill i skogen för då erkänner jag samtidigt att jag har tänkt fel nån stans på vägen.

Min åsikt i ämnet....

SKREV OBELIX

[Camilla]

.

[hesselgren]

kör du volvo så ska du hata saab, å vise versa..

kör du dodge så ska du hata cheva osv..

likadant överallt. orka liksom känner jag.. livet är värt mer än å gå irritera sig på vad andra kör.

[Camilla]

kör du volvo så ska du hata saab, å vise versa..

kör du dodge så ska du hata cheva osv..

likadant överallt. orka liksom känner jag.. livet är värt mer än å gå irritera sig på vad andra kör.

Visst är det så.
Jag försöker bara komma på varför människan gör så?

[volvorobban86]

Fan är jag så olik alla andra bygger en cheva med patrol axlar. Och en Volvo med amerikansk kaross

Sen att jag inte gillar Saab men det är en annan historia


Jag har valt min egna väg att gå och ju mer folk det kan reta desto roligare

men du har ju träffat mig och sett vad jag är för idiot

[svana]

Fan är jag så olik alla andra bygger en cheva med patrol axlar. Och en Volvo med amerikansk kaross

Sen att jag inte gillar Saab men det är en annan historia


Jag har valt min egna väg att gå och ju mer folk det kan reta desto roligare

men du har ju träffat mig och sett vad jag är för ireendiot :mrg:

Kul ämne faktiskt.
Men själv håller jag inte bara på med 4x4..
Mitt största intresset tidigare var folkrace, och där är det extremt enkelspårigt..antingen älskar man Volvo och hatar Saab och vise versa.

Nu är det mycket bilstyling och gatbilar runt mitt liv, och det handlar ju då om alla möjliga märken, från gammel-jänkare till nya jänkare, japanbilar, tyskt, svenskt mm mm..
Så i detta ämnet är jag lite tvärtom..man kan enligt mig inte jämföra olika byggen stilar och smaker med andra årsmodellen och typer av bilar.

Alla bilmärken är faktiskt unika på sina egna sätt, och bygger man om / lackerar / plastar eller monterar nåt ballt billjud så kan det som ser gräsligast ut faktiskt ändå bli bäst!

Vad jag vill ha sagt är att detta gäller även i offroadvärlden.
Jag skulle aldrig kunna ge någon elak gliring eller onda ord om den ena eller andra bilen, bara för den är av det ena eller andra märket eller prislappen.. med glimten i ögat JA, men då skall det tydligt nog riktas som ett skämt också.
Det vissa bilar är kassa på vinner dem oftast i en annan kategori istället.

Bil och motorintresse är för mig ett bil och motorintresse..
Det innefattar allt inom bilar och motorer.

Jo jag favvoriserar många olika typer och märken, men klankar aldrig nånsin ner på nåt annat märke.
Jag vet också, att OM jag skulle göra det..då kan man ge sig fan på att det skulle straffa sig håååårt.

[Danne]

Jag brukar på skoj driva med andra märken men det är ju lite så det ska vara, det ska stå Jeep rescue team på en Land rover och virse versa för det är ju skoj

Annars brukat jag inte bry mig så mycket om märken utan mer beundra hur folk bygger sina bilar eftersom det är ju det som är imponerande, en original bil är ju oftast inte så imponeramde i skogen.

[Caffe]

Känner inte riktigt igen mig i det ni skriver. Tycker offroadhobbyn är en av de mest "öppensinniga" kanske just på grund av att alla kör olika fordon som är bra på olika saker.

Sedan är det klart att det finns en viss jargong där ens eget märke är bäst, men så länge det sker med glimten i ögat ser jag inte varför man skulle låta bli.

[Camilla]

Jag har sett enstaka exempel, och att det ens finns inom offroad förvånar mig.
Men som tur är finns det så mycket mer som väger upp det.

[Wältmeister]

Du har så rätt så, Camilla.
Ändå är bilmärken inte det värsta när det gäller "Mitt/min är bäst".
Har varit engagerad lite i hundsport, och levt med 8 hundar, varav de 4 senaste varit svarta labbetikar. Alla, utom den sista, har varit av jaktlabbetyp. Det finns bara en Labrador Retriever! Basta Cosi. Men lik förbannat kallas utställningslabbarna för fläsklabbar och jaktlabbarna taniga stackare. Alla håller på sitt.

När det gäller bilar är det samma sak. Jag har hunnit med 119, eller 120, bilar. Av dem har 11 varit 4-krafsare men med olika kompetens sedan 1999. Mest kompetent anser jag MB 460 vara. Men ibland överträffas den av Samuraien.

Roligast tror jag att jag har haft med Nivan. Trots sina 28"-däck och endast 30 mm högre fjädrar höll den jämna steg med ett par JKUR & en LC HZJ med 33":or i lördags.
Att åka G-Wagen med 35":or är ingen sport. Det är det med Niva.
Defender Puma 90 SVX är nog den enda bil man kan ta ut i skogen som den är. Med det menar jag utan höjning och utan andra däck än den uppsättning fabriken skickar med. Att Deffen sen är en ömtålig bil under är en annan sak. Som på alla L R är det parallellstaget som är akilleshälen.

Vad som till syvende och sist avgör vad som är den bästa bilen för dig är avhängigt användningssätt/-område samt inte minst budgeten.

Härutöver måste de flesta ta hänsyn till vad de kan reparera/svetsa själva. De flesta har nog månen som tak, när den inte skyms av nederbörd, och får rätta sig efter de förhållandena. Andra jobbar som fordonstekniker och disponerar på ledig tid ljus uppvärmd bilverkstad med lyft. Spektrat 4x4-ägare är oändligt.

Jag, som disponerar fler bilar än vad som framgår längst ner på sidan, vill nog sätta en nyare Niva M (= fr o m 2010) som ett bra val mellan DD och offroad.
Går att köra långkörning med. Det längsta jag kört med Niva i ett sträck är 55 mil på cirka 5 timmar.
Nivan är, tack vare sina små yttermått, lättkörd i stadstrafik och lätt(are) att hitta parkering till.
Den har sina begränsningar när det gäller bilbarnstolar p g a att den är endast 2-dörrars. Men den finns som 4-dörrars.

Så jag upprepar - du har rätt. Alla håller på sitt - bara jag som håller på mitt.

Men för närvarande är mitt hjärta hos Ludmilla = Niva´n.

Kul tråd Camilla, tack för den.