Wältmeister skrev:Du har så rätt så, Camilla.
Ändå är bilmärken inte det värsta när det gäller "Mitt/min är bäst".
Har varit engagerad lite i hundsport, och levt med 8 hundar, varav de 4 senaste varit svarta labbetikar. Alla, utom den sista, har varit av jaktlabbetyp. Det finns bara en Labrador Retriever! Basta Cosi. Men lik förbannat kallas utställningslabbarna för fläsklabbar och jaktlabbarna taniga stackare. Alla håller på sitt.
När det gäller bilar är det samma sak. Jag har hunnit med 119, eller 120, bilar. Av dem har 11 varit 4-krafsare men med olika kompetens sedan 1999. Mest kompetent anser jag MB 460 vara. Men ibland överträffas den av Samuraien.
Roligast tror jag att jag har haft med Nivan. Trots sina 28"-däck och endast 30 mm högre fjädrar höll den jämna steg med ett par JKUR & en LC HZJ med 33":or i lördags.
Att åka G-Wagen med 35":or är ingen sport. Det är det med Niva.
Defender Puma 90 SVX är nog den enda bil man kan ta ut i skogen som den är. Med det menar jag utan höjning och utan andra däck än den uppsättning fabriken skickar med. Att Deffen sen är en ömtålig bil under är en annan sak. Som på alla L R är det parallellstaget som är akilleshälen.
Vad som till syvende och sist avgör vad som är den bästa bilen för dig är avhängigt användningssätt/-område samt inte minst budgeten.
Härutöver måste de flesta ta hänsyn till vad de kan reparera/svetsa själva. De flesta har nog månen som tak, när den inte skyms av nederbörd, och får rätta sig efter de förhållandena. Andra jobbar som fordonstekniker och disponerar på ledig tid ljus uppvärmd bilverkstad med lyft. Spektrat 4x4-ägare är oändligt.
Jag, som disponerar fler bilar än vad som framgår längst ner på sidan, vill nog sätta en nyare Niva M (= fr o m 2010) som ett bra val mellan DD och offroad.
Går att köra långkörning med. Det längsta jag kört med Niva i ett sträck är 55 mil på cirka 5 timmar.
Nivan är, tack vare sina små yttermått, lättkörd i stadstrafik och lätt(are) att hitta parkering till.
Den har sina begränsningar när det gäller bilbarnstolar p g a att den är endast 2-dörrars. Men den finns som 4-dörrars.
Så jag upprepar - du har rätt. Alla håller på sitt - bara jag som håller på mitt.
Men för närvarande är mitt hjärta hos Ludmilla = Niva´n.
Kul tråd Camilla, tack för den.
Jag är intresserad utav åsikter i ämnet, därav tråden.
Du gav en mycket intressant vinkel på det hela.
Att du föredrar din Niva gör att jag bugar lite
Niva är bra potenta bilar, gillar stuket på dem och med 33or är dom bra fräsiga.
Jag håller min Pajero högt, på det den kan.
Många andra bilar klår säkert min Pajero på nosen i vissa situationer men jag är lika glad för det.
Min är bäst på sitt sätt.
Det jag tycker är tråkigt rent allmänt är när folk inte kan tänka utanför ramen på sina bilar utan håller sig där men inte längre. Oavsett om ramen faller isär eller inte.
Jag har varit med i utställningssvängen med plastbilar och det var det värsta folket jag varit med om.
Hade du inte dyraste coilsen, senaste kjolpaketet, kolfiber här eller där, ballaste stereon eller mest tryck å pys under huven, då var din bil inte värd att köras in på området utan fick stå utanför om ens det.
Det är så trist, för så mycket talanger hamnar i skymundan pga avsaknad av större plånbok eller sponsorer.
På mig imponerar ett bygge som djupast när någon lagt ned tid, själ och egna pengar.
Surt förvärvade kronor som ibland äts upp utan att resultat syns.
När minutiöst arbete kan läggas på perfektion, även på moment som inte kommer kunna skådas visuellt utan att plocka ner bilen igen, men för att skaparen av sin bil bara själv kommer ha vetskapen om just den ansträngningen.
Sånt imponerar.
Byggen som må ta lite mer tid, men som skapas med perfektion som stöttepelare.
Allt går att beställa från fabrik med. Även en ny bil med extra allt.
Och det unnar jag den som vill.
Men fortfarande. Jag hyllar dem som vågar kan och vill bygga bilar.
Oavsett märke.
livet är värt mer än å gå irritera sig på vad andra kör.
